Life's a bitch, and then...?

Hade egentligen tänkt skriva en fortsättning på mitt misserabla liv där en sak går bra och tio åt helvete. Typ som företag som har telefontid sammanlagt 8 timmar per vecka men inte förmår sig att svara under just dessa tider. Företag som även stänger av faxen under resten av dagen. Elaka hyresvärdar skall bestiktiga så fort som möjligt och en folktandvård som tydligen har problem med att svara i telefonen.
Men det var ju som sagt inte detta jag skulle skriva om. Förresten, sorry om jag är en jävla liten bitterfitta, men mitt liv ser faktiskt ut exakt såhär. Om inte värre... Idag har jag gråtit massor just över detta. Man skall inte skämmas för att man gråter, det gör alla, kom jag o Camilla överens om. Ändå sätter man ju på det där leendet och låtsas som om allt är som vanligt eller kanske till och med lite, lite bättre.


Jaja, ska upp halv 8 för att försöka få tag på en viss hyresvärd... Ägnar därför natten åt att packa, trots att lådorna aldrig kommer att räcka, hur fan kan man samla på sig så mycket grejer på ett halvår??? Till musik iallafall såklart, detta i form av Daft Punk, Cunninlynguists, Atmosphere, The Clash, Hot Chip, Tonedeff, Client, Nouvelle Vague och så dyker Brittan upp med Piece of me-låten. Jag hajjar till lite, upptäcker att jag diggar, och inser faktiskt att hon (ja, jag vet att hon troligtvis inte skrivit den själv) vet vad hon snackar om.

Nu kan alla som känner mig dra efter andan!

Vet inte om det är för att jag idag funderat över om jag varit en vålnad eftersom mina tänkta telefonsamtal inte gett några framgångar, eller för att jag helt allmänt tycker synd om Brittan (kan inte folk sluta lägga sig i) eller för att det är en shysst melodi. Ingen aning, men nåt är det ändå som får mig att stanna till.


Big confession: Jag tyckte Toxic-låten med henne var skitbra när den kom. Lyssnade på den för inte så länge sen o då var den ju inte alls bra, ligger nog i tiden antar jag. I vilket fall som helst så vill jag faktiskt hylla (kanske är att ta i men skit samma) Brittan och hoppas att dessa jävla papparazzis tar o chillar lite så hon får chans att återhämta sig o kanske sakta men säkert få leva ett normalt liv med sina barn.
Btw, vem är killen i bakgrunden? (Asså i låten, why, vad gör han där?) Weird...

What!!? Är detta något ironiskt skämt? Dom uppmanar alltså mig, MOI, att skicka med rätt porto, men själva är dom så jävla klantiga att dom skiter i det och mitt kontrakt (och därmed mitt liv) försenas med 5 dagar.
Inflyttning är på fredag men kan inte få nycklarna försen jag fått kontraktet skickat till mig igen. Herregud! Så nu måste jag ringa tanten imorrn och bestämma att jag istället åker ut o hämtar kontraktet o resten av infon eftersom jag inte litar på deras sätt att behandla saker. Jag blir så trött. Speciellt när jag vet att jag kommer att få ta kontakt med dom på måndag igen, för jag vet att dom inte kommer att ha tapetserat om och inte heller ha tagit bort heltäckningmattan (som är så fruktansvärt vidrig att jag tänker vägra att ens gå in i rummet, möjligtvis för att foto skiten).

Sen har vi tanden, som jag är livrädd ska falla ur närsomhelst. Berättade för mamma idag som hade tid hos tandläkaren på fredag, men ringde och satte upp mig på den tiden istället. Mamma är bäst! Vill dock gärna gå dit tidigare men dom hade bara en tid på torsdag när jag jobbar. Visst kan jag vara borta från jobbet en stund, men jag kanske blir bedövad eller så och då kan jag ju inte prata med några kunder. Ska ringa imorrn när dom öppnar o kolla om dom har några återbud.

Och sen måste jag ringa min nuvarande hyresvärd för att kolla med besiktningen, som med fördel inte kan ske på fredag, eftersom det är då jag flyttar och det kommer att se förjävligt ut. Hoppas att han kan göra det på måndag istället så att jag har tid att städa ordentligt.

Uff, många samtal blir det, fram och tillbaka, ska försöka göra dom nångång medans tvätten går. Fan, låter som en riktig bitterfitta, vill bara ju få flyttat o tanden fixad...
Har jag fått tag i lite mer bilder från balen (plus mig i het stridsmundering, alltid redo för strid, kanske ska ha den på mig när jag tar ett snack med Cecilia på newsec, som är min blivande hyresvärd?), titta och njut! Nu är det väl dags för mig att ta tag i packningen.

Ja, bal på slottet som sagt. Åkte upp till Karlbergs slott (i sthlm) i torsdags för att gå på deras årliga vinterbal med John. Har aldrig varit på bal förr så det var lite spännande, mest var jag lite orolig för att jag skulle spilla massa mat o inte kunna uppföra mig. Taskigt o skämma ut John helt ju. På fredagen satte det igång med lite pre-bal, vi fick lära oss att dansa vals. Behöver jag säga att John o jag var sämst, hahaha. Men vi fuskade lite genom att gå. Vi fick också lära oss en fartfylld dans som heter franchaise, vilket fick mig att tappa strumpbyxorna, helt galet men sjukt roligt!
Sen var det Get Together-fest, gud var alla brudarna var uppklädda med stilettklackar o hela köret, själv satt jag där med min HM-klänning o leggings. Träffade dock en jättetrevlig tjej som var Johns grannes baldejt, vi var mycklet nöjda över att ha funnit "en till som spiller", som Alexandra så fint uttryckte det. Som tur var hade John fått en etikett-bok spm jag lusläste för att inte göra bort mig helt. Tjejen skall gå på höger sida, men inte utomhus, då är det vänster som gäller, handskar ska vara på förutom när man äter. Som herre skålar men bordsdam-dam till vänster-dam mittemot. Besticken utifrån och in, dricka från höger till vänster. Jag fick också en liten rundtur på området med hinderbana o grejer. Dessutom är jag nu grym på att läsa av uniformer. Det var ganska underhållande att se hur alla (förutom dom i flottan), var tvunga att göra givakt inför bilderna på Kungen och Drottningen i mezzen.

Helt plötsligt var det lördag o baldax. Jag fick håret och sminket fixat o med klänning, sjal, klackar, handskar o resten av kit'et var det dags att bli susad. Det är då man anländer till slottet. Man går upp för slottstrappan och längs sidorna står kadetter o säger "ahhhh", nån slags tradition. Man hälsade på skolchefen o fick champange. Sen var det dags att sitta till bords. Jag satt framför någon hemlig 007-agent så jag höll mig till att prata med John. Det var en massa tal o jättegod mat.

Förrätt; Skaldjurspaté på canapée, saffransfraiche och vitt vin.
Varmrätt; Helstekt fläskfilet med mynta- och dijonsås,
lökfrästa haricots verts, pommes fondante, sallad och rött vin.
Efterrätt; Vaniljparfaitbomb med svartvinbärssorbet, spunnet socker,
mandelflarn och portvin.

Spillde jag? Självklart, two times, tur att man hade servetten i knät. Sen var det kaffe o Bailys innan franchaisen (spillde igen). Det gick jättebra att dansa nu när man fått i sig lite alkohol o var avslappnad. Efteråt var man sjukt svettig, det var då man började hinka i sig bärs o en o annan drink. Dom släppte alltså lös oss att festa bland fina o dyra möbler o tavlor.... Efter totalt sex timmar av mat o öl var det dags för "fyllemat", Jansons o knäckebröd, öl o snaps, o en massor av sång. Kadetterna försökte bräcka varandra med sina olika sånger. Efter detta var det disco och all möjlig dans. Sjukt kul! Jag såg ju till att dansa med killen som ordnade öl till efterfesten, man får ju inte vara dum, hahaha! Efterfesten hölls i vänstra flygeln och vid det här laget var alla rejält fulla. John gick efter ett tag, men jag fortsatte att festa loss. Hallå, det fanns ju massa killar i uniform?! Efter att ha snubblat och blivit buren av en kille som tappade mig (!!!!), upptäckte jag att flera flisor på mina framtänder gått av, och att en tand var lös!!! Såklart hade jag hittat en kille som ansvarade över mig istället för John, stackarn. Han fick bära mig på ryggen med min väska och mina skor hem till John o dumpa av mig där, hahahaha!! Vad skall man säga efter 14 timmars festande... Vem kunde ana att en bal kunde vara så vild??






På söndagen hade vi planerat att göra massor av saker innan tåget hem skulle gå 20:10, sneakers'n'stuff, bio, käka. Vi skulle dra till centralen vid halv 1, vaknade runt 2 med en molnande mensvärk, oh no! I duschen höll jag på att svimma o sen låg jag på Johns säng o krampade. Stackarn, han måste blivit helt skräckslagen av o se en sån smärta. Trodde att jag skulle spy men klarade mig, nu tror jag på att spytjejen i tv faktiskt hade mensvärk då hon spydde. Vid 18-tiden hade jag fått i mig lite mat, vatten o alvedon så att jag kunde ta mig upp ur sängen. Att man aldrig kan lära sig, dom blå pillerna skall alltid vara med!! Aja, det var dags att åka hem efter en spännande och händelserik helg. SJ har humor. Om du samlar 10.000 poäng så kan du köpa en gammal tågmacka för dom poängen. Typ.






Somnade som tur var de sista två timmarna och vaknade inte
försen tåget var framme o folk höll på att gå av.
Helt vimmelkantig var jag dessutom tvungen att springa till bussen, puuh.
Hem till mina piller! I love you!


Har tyvärr inte så många bilder, vi använde
Johns kamera, men dom kommer senare i veckan!

Nu har jag hittat skorna på ebay! Gött! Det är visserligen nr 40, men va fan, man kan ha sulor, adidas e ju ändå rätt små i storlekarna. Drömde om lägenheten inatt. Den var dubbelt så stor och delad på mitten, där det där emellan fanns en gigantiskt terass. Tyvärr var det vinter så det regnade, men jag förklarade för alla, att på sommaren kan vi alla ligga här i solen o dricka drinkar... Sen vaknade jag o verkligheten kom ifatt mig. Man ska väl vara glad för det man har eller??

Nu har vi käkat sushi o ska snart iväg o träna vals, sen är det fiest! ÖL ÖL ÖL ÖL ÖL??? JAAAAAA!

Gud, kom hit igår o skulle gå på sneakersjakt. Inte särskilt hemma i hufvudstaden så det var inte lätt. Skitdåligt skyltat o inga stadskartor någonstans. Tror man ju ändå om en storstad liksom. Annars har jag ju alltid haft guide med mig. Aja, lyckades ta mig från centralen-drottninggatan-slussen-götgatan-sneakersnstuff, där jag började min jakt på dom fina adidas sneakers mexio day of the dead edition. Hittade dom! Och en jättesnäll malmöit som gav mig all hjälp, typiskt nog fanns dom bara i herrstorlek. Är så trött på detta, vill inte tjejer ha snygga sneakers eller? Nä, då e det bara missys grejer som gäller.
Vidare till Adidas för o kolla läget, asotrevlig kille som jobbade där. Usch, det var då man tänkte fy fan, jävla stockholmare! Klart att han var från Malmö, den där andra killen. Efter 100 år o två Calirootsbutiker senare fick jag äntligen hjälp av Mattias som var super-HotHotHotHot, (fick mig att tycka att det fanns trevliga människor här ändå,) o fick då reda på att dom var slut på adidas. Bra. Då vet jag ju. Ebay, here I come, jag SKA ha dom. Ska kolla i London också, förhoppningsvis hittar jag dom där, nu när jag har artikelnummer o allt. Helt slut, trött, svettig o vilsen mötte jag upp John o vi åkte till honom. Somnade vid halv elva. Ikväll börjar speklaklet med valsträning o grejer. Imorrn är det bal. Fortfarande sjukt, haha!

Yes! Vi fick lägenheten! Fan vilken lättnad, äntligen behöver vi inte oroa oss längre. Nu är inte kontrakten påskrivet än så man skall ju inte säga för mycket, men dom säger iallafall att vi får den. So, Biskop, here we come! Inom en och en halv vecka kommer bananhusen vara vårat hem. Äntligen kommer vi att åka vagn igen, äntligen blir vi praktiskt taget grannar med Camilla, Marika, Frida, Anna, Janne o resten som bor därute. Kan inte vänta tills jag får flytta ut ur det här rövhålet.

Nu sitter jag på jobbet o håller på att kollapsa av nervsammanbrott. Får vi lägenheten eller inte? Det är frågan. Shit, har tänjt på sanningen vid en massa info bara för att kunna få nåt, annars har man ju ingen chans i den här stan. Hoppas nu att allt flyter på... Med Alex som arbetslös så beror ju allt på mig. Aja, bara att försöka hålla huvudet kallt o hoppas på det bästa, men anyway, vem fan vill ha en lägenhet med heltäckningsmatta o balkong genom badrummet?? Precis, så ge mig som är behövande!!!

Jaha, då var klockan äntligen så mycket att det var dags att gå upp. Fan va jag har sovit kasst inatt. Bara väntat på att klockan skulle bli 05:50 så att det var dags att gå upp. Helgen. Hmmffpp. Aja, i lördags iallafall, drog från jobbet och efter lite oklarheter om förfesten var hos Rickard eller hos Challe, så bar det av till Challe o co iallafall efter att Rich tvingat i mig jeltzin-vodka, Usch!!! Där var det fullt med småsyskon, Sånna som precis fyllt 18. Jag blir nervös av sånt, man tror ju att man är på samma nivå o sen visar det sig att dom sköter sig bättre än sig själv... O så hamnar man i diskssioner om sitt gamla högstadium och såg blir man så där nostalgisk o jobbig o pratar om att det var bättre förr o dagens ungdomar... gud. Aja, jag tog mitt förnuft till fånga o mötte upp Rich för o dra till Notting Hill o möta upp resten. Sen stack vi till Nef. Det var skitlängesen jag var där på en lördag så det var kul. Så jäkla jobbigt o stå i kö bara. Jävla ilandsproblem. Vid det här laget var jag redan ganska full.
Oj, shit, måste till jobbet. forts. följer!


19.20 Hemma igen
Beat va kul iaf. Musiken var bra o vi dansade o dansade. Tills jag fick en flipp o skulle hem. Men såklart går det inga bussar så jag hade skickat ett mess till Milla som löd; e full o tänkte åka hem men nu är bussarna avstängda, jävla motherfuckers .0 jag dm =)
Haha, vadå avstängda lixom?? Aja, så kan det gå. Tog vagnen till Eketrä iallafall o fick gå därifrån. Då kom en man/kille efter mig o började prata. Jag var förbannad över nåt vilket jag inte kommer ihåg, men gick mest o surade hela vägen, och antog förståss att han bodde vid mig eftersom han tog samma väg. Så när jag kommer fram säger jag hejdå och går in till mig. Efter att ha lagt mig hör jag hur någon bankar på min dörr, men eftersom jag inte har något titthål så öppnar jag inte. Portdörrsjäveln är ju trasig, vilket betyder att vem som helst kan ta sig in. Bankandet fortsätter men jag är så trött så jag somnar ändå. Igår berättade min irakiska granne att han vaknat av att någon stod o bankade vid mitt fönster, han var 25 eller 27 (!??) och sprang iväg när irakiern frågade vad han sysslade med. Thank god, fy fan vilket jävla psyko!!! Trodde han att han skulle få följa med mig in? Eller att jag skulle släppa in honom för att han börjar banka? Han såg väl sin chans när han såg en full tjej på väg hem. Det är fan helt jävla sinnessjukt att man inte kan gå hem själv utan att nån jävel skall följa efter en. Calle sa att jag skulle tagit kort på honom. Det ska jag fan börja göra, ta kort på alla äckliga män därute, fy faaan. Varför råkar jag alltid ut för psykos? Tur som fan att inget hände, O tur som fan att irakiern vaknade o skrämmde iväg honom. Det är inte första gånger det händer nåt sånt. I somras klättrade en man upp på en pall o stod o tittade in hos mig o ville ha cigg o ibland har det varit ett jävla liv precis utanför, har misstänkt att jag kanske har uteliggare som ibland sover under huset. Jag vill flytta härifrån nuuuu! Helst vill jag bygga en koja på Ramberget, världens bästa plats, o bara bo där med den fina utsikten.

Idag sken iallafall solen, hade tänkt o ta en promenad i Slottskogen, men var alldeles för trött för att orka. Ska ta en dusch nu o sen lägga mig o sova. I need my beautysleep!!



Förfest hos Åke o co


Kung is King


Notting Hill


Nef


Motherfuckers


Min goda bakismat; kräftsallad med limeaioli

Jaha, nu står jag här på jobbet, tråååkigt. Försöker gå in skorna som jag ska ha på balen. Höga klackar är ju inte riktigt min grej så det gäller att vänja dom små fötterna innan det är dags att dansa bort en kväll på slottet. Och så har jag fått en förföljare, det är väl det mest spännande som har hänt, eller, nja, förutom att Sveriges mest kriminella man var här innan iofs. Men men, åter till min följeslagare, det är min irakiska granne, han började prata med mig på hållplatsen igår. Han sa att han hade kollat på mig tre kvällar i rad (!!) och knackat på mitt fönster (han menade nog dörr) för att låna salt. Det är väl ok men det är så sjukt jobbigt att ha ett samtal med någon som pratar så dålig svenska. Det finns inte så mycket samtalsämnen som man kan ha igång liksom. Att han dessutom kommer att prata med mig nu varje gång gör det genast lite jobbigare. Den svenska stelheten kanske, men jag föredrar faktiskt att kunna kommunicera med folk. Dessutom kan jag ju inte hålla på o ta sällskap med honom på bussen, nu när jag börjat prata med den snygga busskillen som alltid  åker på kvällarna. Damn!
Det blir nog en lugn kväll idag annars, känner mig ganska seg och dessutom jobbar jag imorrn, bättre att spara på krafterna o slå sulorna i taket då istället!

Work, work, work... Har blivit mycket av den varan de senaste dagarna. Man får ju försöka kompensera för att man varit sjuk. Dessutom har jag ändå inga cash att göra av med så då kan jag ju lika gärna hänga på jobbet. Solen skiner idag! Härligt som fan. Tänk om våren kunde komma nu, yeah right, men det är en fin tanke. Man får iallafall lite extra energi om inte annat. Nouvelle vauge kommer till Storan i april. Gött att det kommer lite kvalitetsartister för en gångs skull! Jaja, nu ska jag in till stan innan jobbet o leta balväska, mouhahaha!

från de sjuka! Nu börjar det arta sig, äntligen. Det har satt sig i halsen nu så jag kan knappt prata, vilket är typiskt eftersom det är det som jag är bra på. Men det spelar ingen roll, I feel good, oh, I feel so good! Energin är tillbaka o ellan is back on track! Och jag kan andas normalt! Hemma igen nu, i min tristess igår rev jag ner kaklet i mammas kök. Alltså, dom skall göra om köket helt så allt ska bort, det kommer bli så sjukt snyggt när det är klart. Sitter o lyssnar på massa bra musik, en salig blandning med skivor av dessa begåvade själar;
Hot Chip
Justice
Dizzee Rascal
M.I.A.
Stephen Marley
Adam Tensta
Pharoahe Monch
Kate Nash
Scarface Soundtrack

Måste säga att Hot Chip - Hold on, rekomenderas! Min mobil har kommit nu också, äntligen. Ja, ni vet den som blev stulen i december. Så snart blir den ett hett byte, liksom jag, ute på stan. Ska färga håret i veckan. Vill gärna göra det idag men jag är lite rädd för att jag ska spy av den staka doften. Bättre att vänta till jag är helt frisk istället. Det skall jag unna mig, att färga håret och sola, så att man kan få känna sig lite fräsh när man dassat ner sig så totalt som man gör när man ligger 6 dygn i samma svettiga kläder.
Och eftersom jag är hemma så har jag ju lite bilder att lägga in såklart.

Hittade lite bortglömda Hocus Pocus låtar i datorn. Så detta blir helt enkelt dagens låt.
Otroligt underhållande video, I like!

Så jäkla trött på att bara sitta hemma så jag bestämde mig för att ta en promenad ner till torget för o inhandla lite mer cola. Hann inte mer än halvvägs innan jag började flåsa o längta hem till mina snorpapper. Men anyway, när jag gick där så slog det mig hur allting förändrats.
Låter jäkligt klyschigt, men visst vill man på något sätt att allt ska vara som det brukade vara där man växte upp. Men hela torget är i princip ombyggd. Myran (en staty som stod utanför tandvården) som man alltid satt på när man var liten var borta. Dom har ju redan tagit bort draken för många år sen och redan då tyckte jag att det var skittråkigt att dom tog bort nåt som var det allra bästa man visste när man var liten, att få gå till draken o leka...
På berget har dom byggt ett ålderdomshem som heter Glöstorpshöjden. Skitkonstigt. Skolan har videobevakning för att dom jävla skitungarna inte kan hålla sig i shack. Jag kunde dock inte låta bli att le när jag går förbi en vit Mazda med rosa bilklädsel o med symbolen av playboykaninen, o så hängde det ett par handklovar i rosa fluff som dinglade från backspegeln. Önskar att jag hade haft en kamera med mig där.
Sen gick jag vidare genom Snäckis, där det förr var igenväxt av stora buskar, och dit våra mammor sa att vi absolut inte fick gå för o leka eftersom det fanns massa alkisar där. Vilket såklart var det vi gjorde. Vi brukade leka att vi bodde i buskarna o sen smyga på de äldre killarna som luntade eller smygdrack. Och på den tiden hängde skejtarna vid stenkullen. Nuförtiden är det helt öppet och dom har till och med gjort en liten trädgård i mitten av allt. Jag förstår poängen med att göra det till ett öppnare och tryggare ställe men kan ändå inte låta bli att känna ett nostalgiskt hugg i hjärtat. Aja, things changes.


Precis som Mark...

Eller sucks to be dick, som alla verkar referera det till. Har verkligen åkt på nån seg influensaskit som vägrar ge sig. Det gör ont överallt o det är tillomed jobbigt att andas. Jag låter rom en rosslande gammal gubbe för att jag andas så tungt och ansträngt. För att inte tala om hur sjukt tråkigt det är att bara ligga ner som en jäkla zombie för att man inte orkar läsa eller göra nåt annat. Har iallafall bänkat mig i bäddsoffan hemma hos mamma, då har jag ju möjligheten att kolla på film iallafall. Wii orkar jag absolut inte spela, typiskt. Efter 4 dars sängliggande har mamma varit på Apoteken o införskaffat massa piller mot det ena o det andra. Borde finnas ett superpiller som hjälper mot allt. Tänk om jag varit i España nu, då hade dom säkert gett mig nåt skitstarkt och så hade jag varit frisk för länge sen.
Aja, får sluta lipa nu o försöka få i mig lite med c-vits.

Det bästa med att bara ligga här är att jag fått laddat ner lite skön musik. Hårddisken sprängs snart så det är dags att köpa en ny extern i veckan som kommer. Tiden före att jag blev sjuk och hamnade här så gick jag runt en vecka med 2 artister i lurarna; Depeche Mode o Lupe Fiasco. Och Commons låt 'A dream' också såklart. Nu har jag hela skivan! Finally! Jag är efter, jag vet, men vad ska man göra när man har ett fittinternet?
Anyway, jag gillar Common, han har nåt sånt sjukt lugn över sig. Tänk om han satte sig ner o tog sig tid att lyssna och ge råd till alla som ställer till det. Tänk om han gick runt i korridorerna som skolvärd. Vem hade velat börja tjaffsa då? Inte av rädsla utan bara av ren respekt. Jag tror fan att det skulle vara fred på jorden då.
Här kommer iallafall the video. Håll till godo!

Har ju gått ett tag sen jag kom hem från Barca men det har lixom tagit mig den tiden att rehabilitera mig efter resan. Galet var ordet. 120 timmars supande som löpte under 5 dagar. Redan på Säve hittar jag Anders och Thomas sittandes med en varsin öl. Dom är polare till Shahin och skall också ner på en minisemester. Eller semester och semester, det är jobbigare att supa i det tempot än en 80-timmars arbetsvecka vill jag lova.
Redan inom 1 timma efter att vi anlänt i stan hade vi redan hunnit slänga in väskorna och satt med en öl i näven vid Macba, sen blev det dans och jäger/redbull på sidecar!! Det var också där som ölen blev våran "personal jesus", låten som kom att löpa under hela vistelsen (med ett varsit finger pekande mot den upphöjda ölen i mitten), haha!

Vilken känsla att vara tillbaka. Jag älskar direkt varje sekund jag andas in Barcaluften. Jag njuter av livet! En kille ber mig följa med för att dra några linor men jag styr genast in samtalet på hur det kommer sig att så många nigrianer flyr landet. En hora i knallrosa velourbyxor kommer fram till oss på Ramblan och frågar om jag är en kille eller en tjej. What!! Undrar varför jag klär mig så. Öhh, när var det förbjudet att gå med baggyjeans? Aja, psyko, vi tar fram några magiska 1-eurosmynt och letar upp en paki. Cerveza bier?? Yes!


Dagen efter tvingade Shahin med mig till skolan, forfarande full av en morgonöl som spädde på det hela. Trevlig andedräkt o så... Det var kul o se folket igen. Efteråt sken solen så det bar av till stranden för frulle o mer öl. Att bada var ju ett av våra missions, som vi dock misslyckades med, riktigt så varmt var det ju faktiskt inte.
Resten av dagen tror jag följdes av öl, pingis, wiskey, mer öl, kebab, Razz, pakisöl. Travis skulle med o shaka men hade passande nog brutit foten dagen innan för att klantskallen hade spelat fotboll. Well, next time!

På lördagen käkade vi middag på Rita Lounge för att fira Shalles 25. Det magiska talet där man nått sin topp och därefter går tydligen allt bara nerför. Usch, hemska tanke. Sen blev det iallafall en äkta inflyttningsfest! Kul som fan med rom o twister, vad mer kan man begära?? Hann med att hälsa på hos Dani en sväng. Sen passade ju Thomas lämpligt nog på att fylla år så då blev det ju ännu mer supande bara för att det fanns en anledning. När vi skulle ladda batterierna så var det Futurama som gällde.Blev lite sugen på att köpa boxarna. Såklart var vi ju tvungen o hänga på en äkta katalansk bar. Vad är dealen med lysrör? Alla sånna barer har lysrör, några laxfärgsmålade väggar o träpanel. Märk väl även glaset bakom flaskorna i baren o de skabbiga bilderna av maten utanför vid dörren. Det spelar lixom ingen roll om det är en nyöppnad bar, dom kör fortfarande samma stil och det ser exakt likadant ut på varje ställe. Snacka om att det skulle behövas ett lyft i den gammla inredningsstilen. Trots allt är det ändå ganska charmigt på sitt sätt, och en sak är säker, ölen är alltid billig!

När tisdagen tillslut kom o det var dags att smuggla på 25 kg skivor o böcker på planet, var vi tillräckligt sletna för att det skulle kännas rätt skönt att komma tillbaka till vardagen igen. Värre chartersemestrande hade det nog inte kunnat bli. Nästa gång blir nog till sónar. Planeringen har inte mer än påbörjats, men det ska nog bli nånting av det hela skulle jag tro. Först måste jag bara komma back on track och återhämta mig ordentligt.